Återvinning

Som ur ingenstans började det dyka upp små penséer i trädgården. En här, en där och plötsligt var hela grusplanen på framsidan översållad av penséer i olika färger. Var kom de ifrån? Förra året hade jag en kruka med penséer som stod framme hela sommaren, men inte såg de ut sådär?

 

Och innan jag visste ordet av så var även förra årets odlingslåda översållad med små sötnosar i olika lila färgställningar och massor med bebisar. Eftersom vi nu har ändrat om med pallkragarna och skapat en köksträdgård, så skulle lådorna bort från den platsen och jorden skulle ösas ur. Så jag passade på att rädda så många penséer och pensébebisar som jag bara orkade och petade ner dem i små krukor här och där. Det blev ett helt gäng! Det här är helt klart roligaste sortens återvinning!

Igår var vi på föräldramöte på Storebrors skola, han börjar nämligen på sexårsverksamhet till hösten. Det kändes väl bra, men tänk att han har blivit så stor att han ska börja i skolan! Det här är verkligen en process för mamma och pappa... Storebror själv verkar ta det med ro, så nu är det bara till att förlita sig till hans egna förmåga och stötta när stöttning behövs. Vid sådana här tillfällen så blir jag så fascinerad av honom och hur kapabel han är. Fantastiska ungar!